Ni kan gratta mig när kampen är över

bild

Det har varit fullt ös denna veckan. I måndags gjorde jag flera olika ärenden och köpte blommor inför en fotografering som jag och Amanda på Folks Interiör gjorde. En fotografering som vi har planerat länge, länge – och nu blev den äntligen av i en helt magisk lokal. Bilderna ska användas som marknadsföring för Folks Interiör och Bonbons, men det är även bilder till vår portfolio. För det var så himla roligt att styla och fota med Amanda så vi tänker att detta vill vi göra oftare, för vi tänker precis likadant. Jag som är så van att göra allt själv, det blev liksom ännu roligare nu när man gjorde det tillsammans med någon.

Och i dag är det internationella kvinnodagen. Jag tänkte att jag skulle gå till Biblioteket i kväll och kolla när Grynet föreläste men mammarollen kallade och jag fick hänga med till pulkabacken och simskolan i stället. Det är en del som har gratulerat mig under denna dagen och det har tagit emot att säga tack. För jag förstår inte riktigt vad jag ska tacka för? Jag tänker att det finns så himla mycket kvar att kämpa för så att det ska bli jämställt på riktigt. Varje dag är en kamp för att denna världen ska bli mer jämlik. Till exempel, när Kalmar kommun skulle anordna en föreläsningsdag i samband med Guldfesten så var samtliga föredragshållare män. Alla 20 personer. De kunde inte hitta en enda kvinna som hade något att säga, eller hade de inte letat tillräckligt länge? Det slutade med att detta upplystes och föreläsningsdagen fick ställas in. Det var den enda utvägen enligt arrangörerna. Kvinnor tjänar mindre än män i majoriteten av jobb, det är ingen nyhet – men tyvärr ändå lika aktuell fakta nu som i går. Kanske inte så konstigt när vi aldrig får visa framfötterna. När vi aldrig blir inbjudna till stormötena. När vi måste prestera mer för att bevisa att vi faktiskt också kan. Men kanske kommer världen se annorlunda ut i framtiden? Kvinnor har visat sig vara fantastiska som ledare, chefer och som styrelsemedlemmar i olika verksamheter. Sakta men säkert håller det på att utveckla sig i rätt riktning. Jag har hopp om framtiden.

När kampen är över så kan ni gratta mig. När det är jämlikt och kvinnor tjänar lika mycket som män. När jag slipper se mig bakom axeln när jag går hem efter en vinkväll. När det är lika villkor för tjejer och killar. När jag inte behöver vara orolig för min dotter. När jag inte möter kritik så fort jag öppnar munnen och nämner ordet feminism. Då kan ni gratta mig och jag ska tacka med stolthet och tänka – yes, we did it!

I morgon är en annan dag men kampen fortsätter ändå, fast det inte är internationella kvinnodagen. Då ska jag vara jurymedlem under UF-mässan tillsammans med arkitektbyrån Tengbom och vi ska bedöma olika montrar. Det ska verkligen bli superkul och skönt med en behövlig paus från vardagen!

Och nu: säng. God natt kära ni!

2 reaktion på “Ni kan gratta mig när kampen är över

  1. Ellen

    ”Ni kan gratta mig när kampen är över”, vilken klockren förklaring på detta. Så himla klokt och rätt och prick på känslan.

    Svara
  2. Josefin

    En kommentar jag ofta hör är ”ja men Sverige är ju ändå ett av världens mest jämställda länder”. Och ja, det ska vi vara stolta över såklart men det är fortfarande en bra bit kvar på vägen. Så trött på att det är så självklart att som tjej snegla över axeln när man är går hem i mörkret, få kommentarer om sitt utseende och få höra saker som ”den där är tung att lyfta, orkar du? Nämen det klarade du ju!”. När man väl börjar tänka på om en man hade fått höra samma saker och inse att nä, det skulle de inte få, så är det så självklara skillnader. Såg du filmklippet på den norska journalisten som ställde frågor till män på röda mattan som vanligtvis brukas ställas till kvinnor? De blev så paffa, och tyckte hon var så märklig. Sjukt.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *