Efter solen kommer regnet, sorgen och tårarna

mormor1

Det sägs att efter regnet kommer solen. Men jag skulle vilja säga att efter sol kommer regnet, sorgen och alla tårarna på en och samma gång. Man kan lugnt säga att det är mycket som händer i mitt liv nu. Mycket av det är väldigt bra och det mesta har gått med raketfart upp mot skyarna. Men livet är inte bara upp, det är väldigt mycket ner också. Till botten ibland. Och det är därför som jag har varit så frånvarande från bloggen den senaste tiden.

Min mormor dog i fredags. Babcia Natalia blev 84 år gammal och var en mycket stark kvinna som varit med om så mycket. Hon var en mycket speciell mormor och fick bland annat uppleva andra världskriget som liten, något vi aldrig pratade högt om. Det kan jag ångra bistert idag. Men hon ville däremot prata om mat och kunde fråga tre gånger om jag ville ha mer soppa. Hon var alltid snäll mot mig när jag och mina föräldrar åkte till Polen för att hälsa på. Men nu finns hon inte mer och det gör mig så sorgsen inombords. Jag har så mycket gråt i magen som inte fått komma fram än, men jag hoppas verkligen att jag kommer få gråta ut snart. Det gör ont själen att inte få sörja färdigt.

Idag var begravningen för mormor och jag kunde inte att vara där. Jag valde att inte åka på grund av många anledningar men mest för att jag vill inte utsätta Olle, som är fortfarande så liten i mina ögon, för en påfrestande resa. Han ammar ju fortfarande och det skulle kännas riktigt dumt att lämna honom i fyra dagar. Och att ta honom till Polen skulle också kännas tokigt på många plan. Så därför tänder jag ett ljus till mormor idag här hemma i stället och hedrar henne, denna otroligt starka urkraft till kvinna som visste alltid vad skåpet skulle stå. Som var envis som en get, såg alltid sur ut på bilderna men kunde bjuda på sig själv när vi skulle dansa. Det är så jag kommer ihåg henne och minnet av mormor kommer alltid att finnas i mig, vart jag än går. Jag tänker att jag har fått hennes händer, hennes näsa och hennes envishet. Mormor är en del av mig och utan henne skulle jag inte finnas här idag.

3 reaktion på “Efter solen kommer regnet, sorgen och tårarna

  1. Josefinfint

    Skickar en hälsing. Har läst. Blev berörd. Hoppas din sorg får bli vacker och vilsam i takt med att minnet av henne bäddas in i renaste guld i ditt hjärta. ❤️ Kram

    Svara
  2. Frida

    Beklagar verkligen! Vet hur det är att förlora en del av sig själv. Har själv förlorat min mor alldeles för tidigt! Man får trösta sig med bad de gav och minnena som finns kvar <3

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *