Påskkaninen, påskkärringen och påskriset

10-115 16 9 11 7 3 1

Glad påsk alla fina! Här har påsken hittills varit väldigt kall. Regnet smattrar mot rutorna och kylan känns liksom ända in i benmärgen. Skärtorsdagen började med att jag skulle klä Tuva till en påskkärring. Med förkläde, huckle och rosiga kinder gick hon till skolan med en liten sopborste och en korg med teckningar som hon gjort till sina lärare. Allt var hennes egna initiativ så ni förstår ju att mitt hjärta smälte, det var så himla rart! Lite synd att det vara bara några få påskakärringar i förskoleklassen, antar att det är vid den åldern som barnen börjar bli ”stora” och slutar att klä ut sig. Men jag hoppas att Tuva behåller barnasinnet och fortsätter klä ut sig om hon vill det – med stolthet! Precis som hon gjorde idag. Jag tänker att jag är 31 år och tycker fortfarande att det är roligt med maskerad. Jag vill aldrig bli vuxen om det betyder att man ska vara tråkig och rädd vad andra ska tycka.

Senare åkte iallafall jag och Olle in till stan för att köpa påskblommor i den underbara blomaffären Blomman för dagen. Urvalet av blommor är utsökt, atmosfären är varm, man får stor inspiration bara av att titta i skyltfönsterna och personalen är genuint trevlig och kunnig. Kan man begära mer? Jo, man får till och med buketterna kreativt inslagna i vackert papper. I rest my case. Jag kände att ett besök på Blomman är precis vad jag behövde idag, lite smått seg efter gårdagens spelning på Tengboms roliga vårfest! Jag köpte en underbar påskbukett som ska få gå på kalas ikväll och en bunt påskris med ekologiska fjädrar i dova färger till mig själv. Olle lyckades dock välta en kruka under tiden som vi väntade på att buketten skulle bli bunden och han ville krypa på golven och känna på allt, fast han inte fick. Det finns alltså en anledning till att vi inte är i stan så ofta. Om inte Olle sover så vill han ställa sig upp i vagnen eller krypa på marken… Småbarnsåren är tuffa, det vill jag lova. Jag hade nästan glömt bort hur det var med Tuva. Hon är så självständig nu och man glömmer så lätt. Just nu känner jag mig bara så himla trött och det enda jag vill är att få ett dygns sömn, en timmes massage och en stor kopp te för att bli mig själv igen.

Jag har hört någonstans att bebisar är så otroligt söta för att man inte ska bli arga på dom. Och det kan absolut stämma. Trots allt bus som Olle ställer till med så smälter jag samtidigt så fort jag ser hans knubbiga fingrar, hör hans bubblande skratt eller han säger ma-ma! eller titta! tusen gånger. Och när han har sin gulliga kaninmössa från Briar Bonnets så blir sötheten ännu mer påtaglig. I rest my case gånger två.

Så jag förlåter alla krossade speglar, förstörda pelargoner och sönderslagna krukor. Om man är en kanin med långa, hängande öron så kommer man undan med nästan vad som helst…

Hoppas att ni får en ljuvlig påsk med god mat, godis och fina blommor!

En reaktion på “Påskkaninen, påskkärringen och påskriset

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *