En god jul med en julkrönika

1136718 I morgon är det äntligen julafton! Jag hoppas att ni får en härlig jul, vart ni än befinner er. Jag har även skrivit en julkrönika som jag kommer att dela med mig av, vissa delar kommer från krönikan som jag skrev för Barometern för någon vecka sedan. Den handlar om pirret i magen, hur vi firade jul i Polen, hur jag åt bara potatisar när jag var vegeterian och hur viktigt det är att tänka på dem som har det svårt. Alla foton är tagna i Olssonska Gården.

”Det är verkligen alldeles underbart med jul! Men jag tycker att det bästa är förberedelserna innan julafton. Man bakar lussekatter och kokar knäck, lägger in god sill, julpysslar, slår in paket med prassligt papper, pyntar julgranen, tittar på julkalendern, räknar ner dagarna och ser den första snön falla. Det är pirret i magen och känslan av förväntan som gör julen så härlig. Det är stämningen och glimret i vardagen som gör den magisk. Själva julafton har jag firat på olika sätt genom mitt liv.

När jag var liten så åkte vi nästan alltid till Polen och firade jul med min polska familj. Vi tillagade det gigantiska julbordet under dagen och hela familjen var med och hjälpte till. Innan det var dags att äta så delade vi på en stor oblat och önskade varandra lycka och framgång i livet innan vi satte tänderna i en mustig rödbetssoppa som var aftonens förrätt. Det finns en polsk tradition som jag tycker är väldigt fin och det är att man alltid dukar upp till en person extra, i fall det skulle komma någon oanmäld på besök som var hungrig. En annan jul var jag vegetarian och hade inte mer fantasi än att jag bara åt kokt potatis, precis som lillebror Håkan gör i Sunes jul. Det är ju gott med potatis! Kan ändå avslöja att jag slapp den obligatoriska matkoman som kommer som ett brev på posten efter ett mäktigt julbord. I år kommer vi dock att ha en traditionsenlig jul med allt vad det innebär. Det vill säga tomte, Kalle Anka klockan tre och snaskigt julgodis som hemmagjord knäck lagom till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Sedan tänker jag mycket på dem som inte har en familj att fira med. Jag tänker på alla hemlösa som inte kan köpa mat eller har råd med en julklapp. Därför ska jag lämna gulaschsoppa till Stadsmissionen. Jag hoppas att det kan göra någon glad. Ibland räcker det med så lite och det kan vara viktigt att tänka på till 2014.

Och med dem orden så önskar jag er en god jul och ett gott nytt år!”
 

3 reaktion på “En god jul med en julkrönika

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *